otrevligt

Jag har fortfarande väldigt ont, speciellt när jag ska ta mig upp ur sängen (min säng består av en resårbotten utan ben) och soffan. Det är muskler kring lungorna som det gäller alltså, vilket betyder att jag blir lätt anfådd av minsta lilla rörelse i princip. Jag blir galen, jag kan inte göra någonting. Igår satt jag på helspänn hela dagen eftersom det är vad man gör när man har muskelvärk - spänner sig. I alla fall, jag var i ett känslomässigt läge (och är fortfarande) och var beredd på vilket känsloutbrott som helst. Det började med någonting jag såg på Top Model som fick mig att tappa hämningarna totalt, jag garvade verkligen sönder och samman.... det blev ännu värre. Sedan under hela dagen (då jag blivit ännu mer spänd av all verk) så skrattade jag åt minsta lilla grej, så jävla jobbigt. Idag var det ännu värre för nu kan jag inte skratta utan att jag tappar andan. Men roligt har det varit, tro det eller ej!

Hade världens snack med mamma och pappa igår med. Om min framtid och så... Dom hade ingen aning om vad jag hade för planer, dom trodde inte att jag hade några alls. Hallå, man måste väl ha några mål i livet än att bara leva i nuet även om det är jävligt härligt för stunden? I vilket fall, nu vet dom. Inredare, man måste nästan vara sin egen om man ska syssla med sådant. Om det nu inte finns företag som anlitar Inredare...

Fan vad jag skriver mycket "jag" i mina inlägg. jag får sluta upp med det, det låter så jävla ego. Jag är inte ego!