söndag 25 maj 2008

dear sunday

Jag är helt slut. Värmen tar kål på mg här uppe i Enköping. Men jag antar att den är lika överjävlig där hemma med? Ni som känner mig vet att jag blir som ett monster när jag blir obekvämt varm. Anyways. Vi satt vid ett underbart litet hamncafé nere på stan, riktigt fint. Det får mig att längta till sena utekvällar på uteserveringarna där hemma. Men på torsdag packar jag väskan, och på fredag är jag hemma igen! Mamma och pappa har bokat in sig på ett litet hotell/bed & breakfast nere på stan. Det går i gamla anor det där hotellet... Eller, inte själva hotellet men byggnaden är nog från tidigt 1900-tal. Tänk dom där husen vid kullerstensgatorna på Gotland... Ungefär i den stilen.


Jag är föresten jättedålig på att ändra status på MSN när jag inte är vid datorn... Fredrik, om du läser det här; jag ringer dig sen istället!

Nu ska jag sätta mig på altanen med en bok och sola lite. Ger er några bilder, för det var ett tag sedan nu.


måndag 19 maj 2008

the innocence

Jag brukar aldrig ta till mig texter i en låt, det vill säga om den inte sticker ut riktigt mycket. Som Sandi Thoms låt I wish I was a Punkrocker. Refrängen är jävligt töntig, så den bortser jag gärna ifrån. Men texten... Den säger en del och den får mig att fundera över om jag är född under rätt årtionde, igen. Sjung den inte, läs!


Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair
In '77 and '69 revolution was in the air
I was born too late, into a world that doesnt care
Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair

When the head of state didn't play guitar,
Not everybody drove a car,
When music really mattered and when radio was king,
When accountants didn't have control
And the media couldn't buy your soul
And computers were still scary and we didn't know everything

Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair
In '77 and '69 revolution was in the air
I was born too late, into a world that doesnt care
Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair

When pop-stars still remained a myth
And ignorance could still be bliss
And when God Saved the Queen she turned a whiter shade of pale
When my mom and dad were in their teens
And anarchy was still a dream
And the only way to stay in touch was a letter in the mail

Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair
In '77 and '69 revolution was in the air
I was born too late, into a world that doesnt care
Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair

When record shops were still on top
And vinyl was all that they stocked
And the super info highway was still drifting out in space
Kids were wearing hand me downs,
And playing games meant kick around
And footballers still had long hair and dirt across their face

Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair
In '77 and '69 revolution was in the air
I was born too late, into a world that doesnt care
Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair

I was born too late to a world that doesn't care
Oh I wish I was a punk rocker with flowers in my hair

onsdag 14 maj 2008

Det slog mig...

... att jag har en blogg. Och jag har inte uppdaterat den sedan, tja... ska vi säga att det gått ett par månader? Kanske inte så länge, men det känns som det. Här är allt som vanligt, tiden går. Jag ska flytta hem igen om två veckor, två veckor! Alltså, det är ju ingenting. Jag har dock ganska mycket att komma hem till... Hade jag inte haft det så vet jag inte om jag kommit hem igen, ungefär så känns det. Men nu har jag sommaren fullbokad av roliga saker så det är först mot hösten som jag kommer ägna en och annan tanke åt framtiden igen... Detta ångestfyllda ord. Jag använder de helst inte.

Jag hade tänkt ge er ett löfte om att snarta skriva igen... så nu gör jag det!